Annons:
Etikettkomma-igång
Läst 820 ggr
Fridaaaa
2014-10-14 16:56

Komma igång med löpning/joggning

Vill gärna försöka komma igång lite smått med det. Har dock problem med ett knä ibland så kommer inte kunna bli längre sträckor (om inte knäet stärks istället av det såklart så det kanske fungerar).
Har slängt in lite joggning korta stunder när jag varit ut med någon av hundarna. 

Hur kommer man igång på bästa sätt och vilket underlag rekommenderar nu?

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Annons:
tlover
2014-10-14 18:47
#1

Har du kollat upp så att du "får" springa för läkare/sjukgymnast?

Det är ju så mjuka underlag som möjligt som alltid gäller (sandstrand kan däremot trötta ut fotleder osv snabbt) så gärna tex skogsstig el i skogen om du kan.

När jag började så följde jag ett träningsschema jag hittade på Marathon.se (jag tror däremot det är borta nu men med lite googling borde du snart hitta ett) då man tex går 5 min, springer 1 min, går 5 min, springer 1 min osv. Det kanske låter alldeles för lätt men lederna osv måste vänja sig med den nya belastningen och det tar längre tid än vad det tar för kondisen att bli bra.

l'm back

Fridaaaa
2014-10-14 18:54
#2

#1 Var flera år sedan jag kollade knäet på VC och då hittade dem inget. Inte varit & kollat det sedan dess heller, för är ingen skillnad nu mot då. 

Det jag kan jogga på här är asfalt och sedan bredare grusvägar främst. Vågar inte ge mig in i skogen där det inte är tydliga stigar hehe. 

Nu joggar jag kanske 1-3 min, går några och sedan gör samma igen med joggning, men inte så många gånger på rad (har hundarna med).

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

tlover
2014-10-14 19:02
#3

#2 Då kan det vara värt att kolla igen, man ska inte behöva ha ont i flera år utan att ens veta vad det är för fel (tyvärr vet jag att det ofta är så), fråga då också om det är ok att du löptränar eller inte (dom kanske vet att det antagligen inte blir värre pga löpning tex även om dom inte vet så mycket mer).

Det kan hända att en sjukgymnast vet varför och inte en läkare också (tex att du är under/överrörlig och det ger smärta i längden).

Är det plant i dikena bredvid vägen? Om min man springer ner till storvägen springer han  diket för att undvika att springa på asfalt men lutar det bara kan man slita fel leder m.m. om man alltid springer så att det lutar åt vänster tex så om det är så är det nog bättre att springa på asfalt.

Jag tycker själv att det är mycket enklare att springa efter ett träningsschema men det viktigaste är att du inte börjar för snabbt eller vad man nu kan kalla det.

Ett alternativ om du inte vill springa efter tid är att springa efter lyktstolpar. Kanske börja med att gå 4, springa 1, gå 4, springa 1 i ca 20-30 min.

l'm back

Fridaaaa
2014-10-14 19:06
#4

#3 Har inte ont jämt, är enbart när jag kör hårdare träning/motion. Raska promenader t.ex går bra, men inte ett hårdpass på hästryggen.
Undviker VC så långt det går pga personliga anledningar, så länge jag inte lider av det eller det påverkar min vardag eller liknande så känns det inte nödvändigt heller för min del.

Nja på vissa ställen, vissa ställen är det djupare diken eller stenigt. Så ganska varierande.

Väldigt dåligt med lyktstolpar här ute på landet xD Vid skogsgrusvägarna finns det inga alls 😕

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

tlover
2014-10-14 19:12
#5

#4 Funkar sjukgymnaster bättre?

Du bestämmer ju jag vill ju inte ge tips som leder till att du skadas för livet bara men nu har jag varnat i alla fall.

Du kan ju variera, dvs springa i diket där det är plant och sen springa uppe på vägen när du inte kan springa i diket.

Beroende på hur det ser ut kan det ju finnas andra riktmärken om du inte vill gå efter tid tex el/tele stolpar el liknande.

l'm back

Fridaaaa
2014-10-14 19:17
#6

#5 Ingen större skillnad. Sedan har jag ingen större tillit till sjukvården överlag.
Tack för varningen men håller koll 🙂 Och har som sagt inte blivit någon ändring sedan jag kollade sist.

Får kolla det vad jag kan kolla efter.🙂

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Annons:
Novelia
2014-10-20 23:49
#7

När jag började springa för några år sedan så varvade jag springning med att gå. Jag gjorde så några dagar i veckan och märkte tillslut att jag sprang längre och gick mindre. Då började motivationen byggas upp :)

Jag springer flera dagar i veckan nu men har även löparknä som jag behöver ta hänsyn till. 

Jag tror att det viktigaste när man börjar jogga är att man gör det kanske utan press och för att det är roligt. Låt det ta sin tid så att du ser fram emot varje löparpass och inte fasar inför det. Ta inte ut dig för hårt förrän du gillar det. Och jämnför dig inte med någon förutom dig själv. Sen att göra turen till något roligt är ju också ett tips :) Du kan köra fartlekar mellan träd och stenar. Springa i skogen där du behöver fokusera på vart du sätter fötterna, det tar även bort fokus på hur jobbigt det är.

I have no sympathy for people without empathy

Novelia
2014-10-20 23:52
#8

Sen kan du ju lura hjärnan lite. Vi säger att du går ut kl 12. Du går rätt snabbt som uppvärming, springer lite, går lite, springer lite osv. Sen kommer du hem 12:50. Du har varit ute å sprungit i 50 min. Bra där!

Du trackar din springning och startar vid första steget utanför dörren (kanske går du i 5 min som uppvärming men det är ju skitsamma, se det som springtid!). Det står att du sprungit 1.8 km, avrunda uppåt. Du har sprungit i 2 km! Fan vad duktig du är. Nästa gång klarar du minst 2, gärna 2.5 för du klarade ju två sist =) 

Mental övertalning. Finta dig själv till att tro att du kan mer än vad du egentligen gör så börjar du ju tro på det tillslut och kräva av kroppen vad den ju faktist egentligen är kapabel till. 

Så lyckades jag ta mig till att springa milen, på riktigt :) Nu "Fuskar" jag inte längre. Men jag gjorde så i början. För mig själv liksom :)

I have no sympathy for people without empathy

Fridaaaa
2014-10-21 09:47
#9

#8 Tack för tipsen! 👍

 Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.

Upp till toppen
Annons: